MARGARETA RÖSTIN-konstnär

Margareta Röstin såg Leonardo da Vincis målning ”Damen med hermelinen” på en utställning i Malmö 1994. Under tre års tid tänkte hon ofta på den italienska renässansmålningen. Men först från slutet av 90-talet är ”Damen…” en av hennes främsta inspirationskällor. Bilder arbetas fram i datorn, förs över på polymerplåtar och trycks på vanligt sätt i grafikpress.
Margareta Röstins kreativa lån och sammansättningar ur den europeiska konstskatten eggar fantasin hos oss som har kunskaper nog att följa i hennes spår. Men man behöver inte vara konsthistoriskt bevandrad för att fängslas av bilderna och förstå hur roligt hon har när hon hittar sina kombinationer. Dessutom vågar Margareta Röstin nu släppa fram en romantisk känsla, ibland njutningsfullt gränsande till det kitschiga! Hon placerar sin dam inne i de ljuvligaste rosors innersta och ramar dessa blad med mönstergjutet papper i olika färger ofta med en bladguldskant eller figur. Datorn ger henne möjlighet att testa otaliga idéer, att experimentera utan att ge avkall på sin konstnärlighet. Margareta Röstin har alltid tyckt om att arbeta både realistiskt och abstrakt och då hitta ett formspråk som utmanar betraktarens fantasi. För ett par år sedan deltog Margareta Röstin i en recyclingutställning, hon klädde då ett litet bord med mosaik av papper, små fyrkanter klippta från sina grafiska blad. Det mosaikbordet kom att bli starten till en ny bildteknik för henne. Nu trycker hon upp grafiska blad för att klippa ner dem till 1,5x1,5 cm stora rutor. I de allra senaste ”mosaikerna” har hon inspirerats av gammalt blått porslin.Tanken går osökt till kinesiskt porslin och kinesiska tapeter. ”Damen med hermelinen” har inte släppt sitt grepp om Margareta Röstin. Inramad av gjutna handgjorda papper förekommer hon i nya sammanhang, gärna underfundiga. Hon kommer säkert länge än återses i olika fantasifulla möten i Margareta Röstins bildvärld.

Jacqueline Stare